KeeperMats

P g a Raggarn så skriver jag härmed mitt första blogg inlägg på en riktigt lång tid. Synd det, säger ni - och jag håller med!

Det florerar rykten om att Raggarn är gay, och det är nog inte alls omöjligt om du frågar mig. Blanda bara inte in mig i det hela :)

Så, vad har hänt sen sist? Tja, vi avslutade säsongen starkt och slutade på en 9:e plats i serien. Jag spelade samtliga minuter ifjol och gjorde det helt ok. Fick ett helsidesrepotage i en lokal blaska som tack för det. Dock inga groupies, damn! Personligen så gjorde jag en stark avslutning på säsongen, de sista 4 matcherna var jävligt stabila och den sista riktigt bra (vinst 2-1 borta mot Lörenskog, John Carews gamla klubb), blev utnämnd till BB (Banans beste).

Efter två veckors semester i Thailand så kom jag tillbaka i grym form (not). Fick träna ett par veckor med Moss FK vilket kulminerade en onsdag i mitten på december abrupt med en korsbandsskada. Efter MR och specialist utsagor så blev det konstaterat en grov skada på bakre korsband i mitt vänstra knä. Det tvingade mig till vila från spel till påsk. Spelade min första träningsmatch den 22/4 borta mot KFUM Oslo (div3) i en match som slutade 2-2. Räddade 6 frilägen, målen: 1, retur på friläge, chanslös 2, på hörna, chanslös. Enligt mig själv hade jag därmot kunnat varit tillbaka tidigarei spel om tränarna lyssnat mer på mig samt om vi haft någon kring laget som kunde något om rehabilitering...

Under vintern så försvann även mannen som är ansvarig för att jag kom till Norge, Mike Speight till Vålerengen som offensiv coach under spelande manager Martin Andresen. Jätte kul för han, men otroligt tråkigt för mig. Det var Mike som stog bak all min utveckling ifjol och som tränade mig extra ca 3 ggr i veckan. Har lärt otroligt mycket om fotboll och målvaktsspel av honom. Med Mike försvann allt tänk på spelarutveckling och professionalitet ur klubben. Fotbollslivet är kort och gott helt värdelöst i klubben nu, åtminstone för mig.

Försvann ur klubben gjorde även ordföranden Bård Sundrehagen, min underbara chef på jobbet. Så klubben faller sakta men säkert sönder just nu...

Eftersom jag blev skadad så hämtade klubben in ytterligare en målvakt, en stor och trevlig kille vid namn Rene Lindem. Han har stått alla matcher i vinter (förutom den jag stog..) och är för närvarande förstavalet. Dock ska jag ärligt säga att det kändes som om han var förstavalet redan i januari på hur tränarna behandlade honom och pratade.

Således så är jag nu förpassad till att värma bänken. Ett jobb jag inte är speciellt bra på måste jag erkänna, åtminstone inte i div 2 :)

Fotbollsmässigt funderar jag nu på lite alternativ, jag är väldigt sugen på att byta klubb. Faktiskt inte för att jag nöter bänk, även fast många kan tro det. Redan när det blev klart att Mike försvann så insåg jag att jag inte kommer utvecklas nått mer här. Sen ställde de där träningarna med Moss till det lite i mitt huvud, för när man känner att man klarar av nivån med ett av de bästa lagen i div 1 så blir man ju sugen på en större utmaning.

Nu måste jag dock fokusera på att komma tillbaka i full form, är långt ifrån idag. Men det är ju inte så lätt utan målvaktstränare eller någon som helst individuell träning.

För övrigt så har unge (ehum) herr Walfridsson fått fast jobb på 80% här på Gentian och letar nytt boende.

Dessutom håller jag på med "Trener I" kurs, vilket innebär att jag blir färdig fotbollstränare om en månad ca. Har även tagit på mig att sköta målvakträningen för klubbens 13-15 åringar av nån anledning...

En kul "sidenote" är att jag på våra juniorers träning sprang in i Fredrikstads målvaktränare Jerry Knutsson (tror jag han heter..) som visade sig inte bara vara svensk, utan även tidigare bosatt i Enköping på samma gata som jag bodde samt ursprungligen från Jormvattnet / Alanäs... världen är ibland jävligt liten och sjuk!

Kom igen, trasha mig nu i kommentarer ;)